Det där med kärlek.

Skrivet av Susanne Damgren

Det där med kärlek, är nåt som jag skjuter framför mig (verkar det som). Finns ingen tid för det. Har så fullt upp med mig själv och allt jag gör dagligen för att nå mitt mål. Hinner knappt med de närmaste, hur skulle det då finnas plats för kärlek.

I nästa andetag kan jag tänka, att egentligen är det väl nu som man ska vara öppen och mottaglig för att träffa någon. För inte blir det lättare, längre fram. Jag blir bara äldre, skrynkligare och kanske i mycket sämre skick (vem vet). Vem vill ha mig då. På något vis måste man kanske bestämma sig för att antingen börja "dejta" mer intensivt för att ev hitta mannen som jag kan tänkas dela resterande liv med. Men denna man, måste nog vara lite på samma plan som mig. Framåt, driven, positiv, glad och helgalen. Eller bestämma mig för att fortsätta leva singel.

Men jag trivs så bra med mig själv och tror att framtiden bara blir bättre. Det gör ju saken ännu svårare. Om jag trivs med allt nu, och det kanske blir ännu bättre. Varför skulle jag då ta in en man i mitt liv, som det ev kan innebära problem av nåt slag. Det behöver inte bli så. Men..det kan bli.

Äsch..nu blickar jag framåt. Målet hägrar och är det viktigaste nu. Vem vet, efter vägen kanske Mr right dyker upp..:).

Den som lever får se.

comments powered by Disqus